Utrag ur Loggboken

EN ANNAN VÄG

N65.80,20 E 06.75,40 Skeppsholmen
N 62.27,25 E 04.40,80 Wanås


Hej!

Nu är vi tillbaka igen efter 72,5 mil och 38 dagar.

Vi red 2-3 mil/dag, 6 dagar i veckan. Vi skrittade i stort sett hela tiden. En normal dagsetapp tog mellan 6,5 och 10 timmar. Tiden varierade inte bara av sträckans längd, utan också av om vi träffade någon vid vägen. Vi tog oss ofta tid att stanna och prata en stund och ibland fikade eller lunchade vi hos någon. Två gånger gick vi på kondis.
Det tog 3,5 tim att rida den kortaste sträckan, som var 1,2 mil. Den längsta sträckan, 3,3 mil tog 10,5 tim. Långa dagsetapper krävde också långa raster, framför allt för hästarnas skull.

Allt gick bra, förutom att Prinze trampade av sig vänster framsko 5 gånger. Lyckligtvis fick vi tag i hovslagare varje gång, så vi kunde fortsätta som planerat.
Hästarna skoddes om en gång under ritten. Prinze gick på guldskor och Posse hade vanliga skor med 4 brodd. Jag bytte i genomsnitt 3 broddar/dag.

Sammanhållningen i vår lilla flock förstärktes allt eftersom veckorna gick. Ganska snart kunde vi släppa hästarna lösa för att äta lunch. Så länge det fanns gräs gick de nöjda och betade i vår närhet.
Ann-Sofi gick ofta med sin häst lös, gående vid sin sida.
Hästarna började även kissa ihop med oss. Speciellt Prinze, men även Posse som annars är lite blyg av sig.
Jag gick ungefär ¾ av sträckan. På det sättet tycker jag att jag kom närmare Posse, han bar packningen, jag gick bredvid, vi ”gjorde jobbet” ihop på ett annat sätt då, än när jag red.
Att gå var också ett sätt att inte stelna till och att hålla värmen, speciellt då det började bli kallt.

Vi red igenom stora städer och små samhällen, genom byar och varierande landsbygd. Vi passerade både skogar och vattendrag.
Ibland var det kuperat men oftast var det relativt plant. I södra Småland var spåren omfattande efter stormarna Gudrun och Per.
Vi gick mest på asfalt, ibland på grusväg och mycket sällan i skogen.

Rutten var följande:
Skeppsholmen, Stockholm – Huddinge – Tullinge – Södertälje – Stjärnhov – syd om Katrineholm – väster om sjöarna Glan och Roxen – Linköping – Nykil – Ulrika – öster om sjön Sommen – Rydsnäs – Eksjö – Sävsjö – Stockaryd – Rörvik – Lammhult – Rydaholm – Ryssby – Agunnaryd – Osby – Knislinge – Wanås.

11 övernattningar hade jag bokat in hemifrån, resten ordnades under gång.
Ju längre hösten fortskred, desto större blev behovet att hitta övernattning med mat åt hästarna.
Då de flesta gårdar med boskap är nedlagda hade vi stundtals svårt att få tag i havre. Hästarna åt 3-5 kg havre/dag. De hade i stort sett fri tillgång på grovfoder. Gräs, hö eller hösilage.
Även för vår del var vi beroende av den mat vi fick på vägen. Efter Södertälje tog det 13 dagar innan vi passerade en mataffär. I centrala Småland passerade vi under ca en veckas tid en affär nästan varje dag, men för övrigt var det glest mellan matbutikerna.

Vi hade möten ur alla samhällsskikt, där vår långsamma förflyttning gav oss tid för spontana samtal med människor som befann sig på vår väg. Att uppleva dialekter som successivt förändrades var en intressant upplevelse.
Vår långsamma förflyttning tillät oss uppleva många detaljer som en snabbare förflyttning inte skulle ha medgett.

Vi upplevde också årstidens skiftning från sommar till höst. I början hade vi sommarvärme, men så småningom blev det frostnätter och den kallaste dagen var 5 minusgrader. Lyckligtvis hade vi inte så mycket regn.

Tack alla er som på olika sätt bidrog till att denna ritt blev möjlig.
Ni är välkomna till utställningen nästa sommar i Wanås, Knislinge, där samtliga deltagare i projektet ”En annan väg” får möjlighet att delta.


Annette Felleson